Uppsatstävling
För andra gången utlyser SEEF en uppsatstävling för studenter på masternivåi ekonomi. Bidragen ska behandla frågor om sambanden mellan energi och samhällsekonomi. Prissumman är 15 000 kronor och vinnaren utses i september 2025.
Tävlingen anordnas i samarbete med Energiforsk, ett politiskt oberoende och icke vinstutdelande företag. Syftet är att öka intresset för forskning kring frågor relaterade till energi och samhällsekonomi.
Tävlingsregler
Deltagande uppsatser ska vara skrivna på svenska eller engelska samt vara godkända under perioden 1 juli 2024 till 30 juni 2025. Oavsett språk i huvudrapporten ska uppsatsen ha en svensk sammanfattning. Sammanfattningen kan bifogas separat.
Tillsammans med uppsatsen ska även dokumentation som styrker uppsatsens godkännande vid aktuellt lärosäte bifogas. För uppsatser som blir godkända relativt kort innan sista inlämningsdatum kan dispens ges om att få lämna in denna dokumentation senare. För att få sådan dispens behöver en ansökan med motivering vara SEEF tillhanda senast i samband med att uppsatsen lämnas in.
Prissumman för den uppsats som vinner tävlingen är 15 000 kronor. Eventuella skatter betalas av pristagaren. Författarna till de tre bästa uppsatserna får dessutom ett års gratis medlemskap i SEEF.
Beslut om pristagare fattas av SEEF:s styrelse i samråd med Energiforsk. Prisutdelning sker vid SEEF:s medlemsmöte i september 2025. Den som vill delta i tävlingen ska skicka sin uppsats till föreningens ordförande, Bo Diczfalusy, senast den 30 juni 2025, på mailadress bosse@bodiz.se. Frågor om tävlingen kan ställas till samma adress.
Tidigare års vinnare
Priset i 2024 års uppsatstävling tilldelades Isa Diamant för Nudging flexibility, masteruppsats vid Stockholms Universitet.

Isa Diamant undersökte hur man kan påverka hushålls elförbrukning på annat sätt än genom prismekanismen. Studien gick ut på att utvärdera hur elförbrukningen i ett hyreshus berodde på ett dagligt textmeddelande som informerade lägenhetsinnehavarna om vilken timme under dygnet som elpriset var högst. Studien kunde visa att textmeddelanden minskade hushållens elförbrukning under höglasttimmen med upp till 15 procent jämfört med en kontrollgrupp som inte fick dessa meddelanden.
Studien motiveras genom att många hushåll har sådana elavtal som gör att de inte kan tjäna ekonomiskt på att minska sin elförbrukning under timmar med höga elpriser. Därför är det intressant att undersöka andra sätt att ändra elkonsumtionen. Uppsatsen diskuterar föredömligt potentiella fällor med den metod som avses och vilka tolkningsfel som kan uppstå.