Uppsatstävling

SEEF utlyser en uppsatstävling för studenter på masternivå i ekonomi. Bidragen ska behandla frågor om sambanden mellan energi och samhällsekonomi. Prissumman är 15 000 kronor och vinnaren utses i september 2026.

Tävlingen anordnas i samarbete med Energiforsk, ett politiskt oberoende och icke vinstutdelande företag. Syftet är att öka intresset för forskning kring frågor relaterade till energi och samhällsekonomi.

Tävlingsregler

Deltagande uppsatser ska vara skrivna på svenska eller engelska samt vara godkända under perioden 1 juli 2025 till 28 juni 2026. Oavsett språk i huvudrapporten ska uppsatsen ha en svensk sammanfattning. Sammanfattningen kan bifogas separat.

Tillsammans med uppsatsen ska även dokumentation som styrker uppsatsens godkännande vid aktuellt lärosäte bifogas. För uppsatser som blir godkända relativt kort innan sista inlämningsdatum kan dispens ges om att få lämna in denna dokumentation senare. För att få sådan dispens behöver en ansökan med motivering vara SEEF tillhanda senast i samband med att uppsatsen lämnas in.

Prissumman för den uppsats som vinner tävlingen är 15 000 kronor. Eventuella skatter betalas av pristagaren. Författarna till de tre bästa uppsatserna får dessutom ett års gratis medlemskap i SEEF.

Beslut om pristagare fattas av SEEF:s styrelse i samråd med Energiforsk. Prisutdelning sker vid SEEF:s medlemsmöte i september 2026. Den som vill delta i tävlingen ska skicka sin uppsats till föreningens ordförande, Bo Diczfalusy, senast den 28 juni 2026, på mailadress bosse@bodiz.se. Frågor om tävlingen kan ställas till samma adress.

Tidigare års vinnare

Priset i 2025 års uppsatstävling gick till Melker Bergman och Malin Thor för Connected but divided? The impact of the flow-based method on incentives to invest in electricity and wind power in Sweden, masteruppsats vid Göteborgs Universitet.

Melker Bergman och Malin Thor har undersökt konsekvenser för elmarknaden av den nya flödesbaserade metoden för tilldelning av överföringskapacitet som infördes i oktober 2024. De skattade hur den dagliga genomsnittliga ersättningen på spotmarknaden till elproduktion generellt och till vindkraft i synnerhet förändrades efter reformen. I studien kontrollerades för prispåverkan av exogena faktorer som väder, temperatur och säsongsvariation.

Författarna hittar en signifikant positiv effekt på ersättningen till vindkraft i elområde Sundsvall (SE2) och en signifikant negativ effekt i elområde Malmö (SE4). Dessa resultat är förenliga med högre elpriser i norra Sverige och lägre elpriser i södra Sverige till följd av ökad tilldelning av överföringskapacitet. De kvantitativa effekterna var dock små mätt i öre/kWh. Påverkan på incitamenten att investera i elproduktion torde ha varit begränsade utifrån dessa resultat.  

Författarna undersöker en central och ifrågasatt reform av elmarknaden. De uppvisar kunskaper om elmarknaden i tillägg till empiriska metodkunskaper. Studien innehåller en pedagogisk genomgång av skillnader mellan olika metoder för tilldelning av nätkapacitet. I uppsatsen diskuteras även potentiella svagheter avseende den valde empiriska metoden.

Författarna till ytterligare två bidrag vann ett års medlemskap i SEEF:

Hedvig Hoff: Flow based market coupling in the Nordic power system: Effects on intraday and system balancing, masteruppsats vid KTH.

Stina Fredriksson: Probabilistic imbalance price forecasting and a study of sudden price shifts, masteruppsats vid Uppsala Universitet.

Priset i 2024 års uppsatstävling tilldelades Isa Diamant för Nudging flexibility , masteruppsats vid Stockholms Universitet.

Isa Diamant undersökte hur man kan påverka hushålls elförbrukning på annat sätt än genom prismekanismen. Studien gick ut på att utvärdera hur elförbrukningen i ett hyreshus berodde på ett dagligt textmeddelande som informerade lägenhetsinnehavarna om vilken timme under dygnet som elpriset var högst. Studien kunde visa att textmeddelanden minskade hushållens elförbrukning under höglasttimmen med upp till 15 procent jämfört med en kontrollgrupp som inte fick dessa meddelanden.  

Studien motiveras genom att många hushåll har sådana elavtal som gör att de inte kan tjäna ekonomiskt på att minska sin elförbrukning under timmar med höga elpriser. Därför är det intressant att undersöka andra sätt att ändra elkonsumtionen. Uppsatsen diskuterar föredömligt potentiella fällor med den metod som avses och vilka tolkningsfel som kan uppstå.